Här en jämförande bild mellan GEN I och II
Syns kanske inte så tydligt...
Den röda är förra bygget.
Syns kanske inte så tydligt...
Den röda är förra bygget.
Projekt Snowbike "Bergshästen"
- Trådskapare Håkke_B
- Startdatum
-
- Taggar
- horse mountain snowbike timbersled
Varför så högt placerad drivaxel? Hur brant attack vinkel kommer ni att ha då? Mätte på min skoter så den hade ungefär cc 270mm. Testade på hojen min med cc 270mm då får jag en attack vinkel på ca 20grader bra eller dåligt vet jag ej 
Ska försöka att bygga mitt kit så jag får ungefär samma sitthöjd som med hjulen på.
Ska försöka att bygga mitt kit så jag får ungefär samma sitthöjd som med hjulen på.
Som sagt, bara mätt på ritningen och inte på hojen.
Förstår hur du tänker. Högt placerad axel leder till brant attackvinkel och sämre lössnöegenskaper.
Vad vi sett i praktiken är att den kan höjas och ändå få lika bra eller kanske t.o.m. bättre snögång.
Möjligen är ritningen lite missvisande då vi slutligen monterat den på hojen och justerat staget till rätt längd. Ska mäta imorgon vad den är i verkligheten.
Sitthöjden blir i princip densamma som med hjul. Vill man ha lägre kan man korta staget men då vinklas bakänden upp och främre delen av boggien trycks ihop vilket inte är att föredra. Möjligen måste man då borra om hålen för den främre boggieinfästningen.
Vi kommer dessutom att höja skidfästet så framänden lyfts. Det tror vi möjligen kan minska skidtrycket något och kanske kan släppa lite på framdämparen.
Ifjol borrade vi nya hål för boggieinfästningarna. 20 mm upp på främre och 20 mm ner på den bakre. Blev en enorm skillnad. Tidigare var det som en skoter med sänkt framvagn där vändhjulen i luften.
Har man fel vinkel på infästningarna märkte vi att den låg tungt på framdämparen och nästan ingen luft i bakdämparen...
Förstår hur du tänker. Högt placerad axel leder till brant attackvinkel och sämre lössnöegenskaper.
Vad vi sett i praktiken är att den kan höjas och ändå få lika bra eller kanske t.o.m. bättre snögång.
Möjligen är ritningen lite missvisande då vi slutligen monterat den på hojen och justerat staget till rätt längd. Ska mäta imorgon vad den är i verkligheten.
Sitthöjden blir i princip densamma som med hjul. Vill man ha lägre kan man korta staget men då vinklas bakänden upp och främre delen av boggien trycks ihop vilket inte är att föredra. Möjligen måste man då borra om hålen för den främre boggieinfästningen.
Vi kommer dessutom att höja skidfästet så framänden lyfts. Det tror vi möjligen kan minska skidtrycket något och kanske kan släppa lite på framdämparen.
Ifjol borrade vi nya hål för boggieinfästningarna. 20 mm upp på främre och 20 mm ner på den bakre. Blev en enorm skillnad. Tidigare var det som en skoter med sänkt framvagn där vändhjulen i luften.
Har man fel vinkel på infästningarna märkte vi att den låg tungt på framdämparen och nästan ingen luft i bakdämparen...
Svarvat rörhylsorna som framhjulsaxeln går igenom. Kanten kommer innanför aluminiumplåtarna och svetsas från både in- och utsidan.
Gjorde en trämall att böja remsan som ska ligga mellan sidoplåtarna
Svetsade invändigt innan remsan sattes dit.
Gjorde en trämall att böja remsan som ska ligga mellan sidoplåtarna
Svetsade invändigt innan remsan sattes dit.
Senast redigerad av en moderator:
Har mätt på gammelhästen.Varför så högt placerad drivaxel? Hur brant attack vinkel kommer ni att ha då? Mätte på min skoter så den hade ungefär cc 270mm. Testade på hojen min med cc 270mm då får jag en attack vinkel på ca 20grader bra eller dåligt vet jag ej
Måttet mellan mark och centrum drivaxel är 260 mm. På Gen II:an kommer måttet att bli ungefär 290-300 mm eftersom skidfästet är något högre.
Provmonterade sidorna på röramen idag och det blev bra. Blir grymt intressant att även få dit drivaxel, mellanaxel samt förstås boggin. Vi börjar med boggiarmen imorgon.
Här en bild från insida tunnel. Vi bultade den laserskurna måttolken mot tunnelsidan innan borrning av infästningspunkterna. Detta för att vara säkra på att lagerhusen linjerar med varandra.
Här en bild från insida tunnel. Vi bultade den laserskurna måttolken mot tunnelsidan innan borrning av infästningspunkterna. Detta för att vara säkra på att lagerhusen linjerar med varandra.
Senast redigerad av en moderator:
Grymt imponerande! Jag antar/hoppas på att det snart kommer gå att få beställa ett hästkitt! tror du min std 530 skulle orka eller är de turbo som gäller om de ska vara riktigt fränt?
tror du min std 530 skulle orka eller är de turbo som gäller om de ska vara riktigt fränt?Tänk om man hade tillgång till såna maskiner, vilka roliga prylar man kunde bygga Jag är mäkta imponerad!
Jag är mäkta imponerad!
Gissar att vi under januari lägger upp ritningarna i denna tråd. Sen är det bara för er att bygga!
Din frågeställning är ganska vanlig. Träffar många nyfikna med frågor. Ganska roligt att ha ett udda snöfordon som inte många kör
Vanligaste frågan är: Hur bra tar dom sig?
Dessa maskiner är inget för enbart ledkörning. Funkar men är ingen höjdare. Bergshästar är renodlade lössnömaskiner. I viss terräng, företrädelsevis snårig skog, tar dom sig bättre än snöskotrar hur konstigt det än kan låta. Rakt uppför en fjällsida är en skoter outstanding. Hoppas ni förstår skillnaden.
Dom kommer aldrig ersätta en skoter och är enormt roliga att köra men på ett helt annat sätt.
Andra frågan är: Orkar dom?
Kan förstå att många är tveksamma, speciellt skoteråkare.
En 530 har i runda slängar 50-55 hk vilket är ingenting i jämförelse med en skoter.
Glöm inte att en Bergshäst är ungefär 100 kg lättare än en skoter. Då kanske man fattar att låg effekt uppvägs genom en lägre vikt.
Många kanske uppfattar mitt turbobygge som att den inte orkar utan turbo. Kan bara säga att det är helt fel! Skillnaden är inte så stor som man tror. Självklart skadar inte mer effekt men knappast ett måste.
Betrakta turbobygget mer som en kul grej och att inte många testat bygga turbokitt till en endurohoj. Turbo är knappast något för den som inte vill skruva och bygga. Ge den här sporten lite tid så kommer det eftermarknadsturbokitt. Boondocker kommer med turbokitt men jag upplever att dom fortfarande är i utvecklingsstadiet.
Önskar att fler fått möjligheten att provköra en Bergshäst. Då tror jag att fler förstår vad det här handlar om.
Kan se att huvuddelen av dom som väljer Bergshäst är enduroåkare och inte skoterfolk. Ganska rimligt eftersom dom har en hoj som annars står oanvänd på vintern.
Själv är jag raka motsatsen. Kör skoter och hojen står nästan oanvänd på sommaren. Faktum är att turbohojen fick stå undanställd med bandsatsen på hela sommaren.
Din frågeställning är ganska vanlig. Träffar många nyfikna med frågor. Ganska roligt att ha ett udda snöfordon som inte många kör
Vanligaste frågan är: Hur bra tar dom sig?
Dessa maskiner är inget för enbart ledkörning. Funkar men är ingen höjdare. Bergshästar är renodlade lössnömaskiner. I viss terräng, företrädelsevis snårig skog, tar dom sig bättre än snöskotrar hur konstigt det än kan låta. Rakt uppför en fjällsida är en skoter outstanding. Hoppas ni förstår skillnaden.
Dom kommer aldrig ersätta en skoter och är enormt roliga att köra men på ett helt annat sätt.
Andra frågan är: Orkar dom?
Kan förstå att många är tveksamma, speciellt skoteråkare.
En 530 har i runda slängar 50-55 hk vilket är ingenting i jämförelse med en skoter.
Glöm inte att en Bergshäst är ungefär 100 kg lättare än en skoter. Då kanske man fattar att låg effekt uppvägs genom en lägre vikt.
Många kanske uppfattar mitt turbobygge som att den inte orkar utan turbo. Kan bara säga att det är helt fel! Skillnaden är inte så stor som man tror. Självklart skadar inte mer effekt men knappast ett måste.
Betrakta turbobygget mer som en kul grej och att inte många testat bygga turbokitt till en endurohoj. Turbo är knappast något för den som inte vill skruva och bygga. Ge den här sporten lite tid så kommer det eftermarknadsturbokitt. Boondocker kommer med turbokitt men jag upplever att dom fortfarande är i utvecklingsstadiet.
Önskar att fler fått möjligheten att provköra en Bergshäst. Då tror jag att fler förstår vad det här handlar om.
Kan se att huvuddelen av dom som väljer Bergshäst är enduroåkare och inte skoterfolk. Ganska rimligt eftersom dom har en hoj som annars står oanvänd på vintern.
Själv är jag raka motsatsen. Kör skoter och hojen står nästan oanvänd på sommaren. Faktum är att turbohojen fick stå undanställd med bandsatsen på hela sommaren.
Svarvat ett lock för högra sidan av drivaxeln, motsatt sida av kedjehuset. Täcker lagret och bulten. Skruvas ihop med lagerhuset på insida tunnel med M8 försänkt.
Baksidan är urtagen 4 mm för bultskallen. Godstjockleken på hela locket är endast 2,5 mm.
Här ser man varför locket måste ha en bula för bultskallen.
Baksidan är urtagen 4 mm för bultskallen. Godstjockleken på hela locket är endast 2,5 mm.
Här ser man varför locket måste ha en bula för bultskallen.
Senast redigerad av en moderator:
Första svingarmen klar, jiggen fungerade bra och den verkar inte slagit sig något. Vikten klart godkänd 2,1 kg framförallt med tanke på att original skidoo sc4 framsving väger 3,6 kg bara den...
Serieproduktion av skidfästen.
Serieproduktion av skidfästen.
Senast redigerad av en moderator:
Ja, den kommer att påminna en hel del om EZ-ryde.
Anledningen till midjan i mitten på svingarmen är att övre boggiehjulen är inflyttade.
Om svingarmen varit rak hade den kolliderat med hjulen.
Här en bild från vårt tidigare modellbygge i trä.
Den bakre infästningen i skenan kommer att ha en glidfunktion för att hålla mattspänningen.
Vi testade också fjädringsgeometrin mer teoretiskt.
Anledningen till midjan i mitten på svingarmen är att övre boggiehjulen är inflyttade.
Om svingarmen varit rak hade den kolliderat med hjulen.
Här en bild från vårt tidigare modellbygge i trä.
Den bakre infästningen i skenan kommer att ha en glidfunktion för att hålla mattspänningen.
Vi testade också fjädringsgeometrin mer teoretiskt.
Senast redigerad av en moderator:
Gjort bussningar, axel och monterat skidan. Tycker att fästet ser ut att luta framåt. Gummit är ganska hårt vilket bör leda till ganska kraftig förspänning bakåt, eftersom skidbulten kommer att vara i princip lodrätt under hjulaxeln Är detta verkligen rätt? Nåja, det finns säkert en tanke bakom detta...
Svarvade bussningen av Delrin, ett lättsvarvat plastmaterial.
2 st bussningar, en från vardera sida.
Svarvade bussningen av Delrin, ett lättsvarvat plastmaterial.
2 st bussningar, en från vardera sida.
Senast redigerad av en moderator:
Nej tyvärr har jag ingen. Förra bygget bockade vi på en verkstad som hade en mycket simpel hydraulisk handpumpad. Ska du inte bocka så tvära böjar bör det nog gå bra med en sådan.
Ungefär såhär såg den ut som vi använde
Funkade bra på blötjärn men med specialhärdat stål tvivlade vi att det skulle funka. Därför beställde vi den här gången färdigbockade Cocolrör från ME-racing.
Ungefär såhär såg den ut som vi använde
Funkade bra på blötjärn men med specialhärdat stål tvivlade vi att det skulle funka. Därför beställde vi den här gången färdigbockade Cocolrör från ME-racing.
Första axeln vi gjorde av sexkantstång åker i skrotlådan. Vi har upptäckt att stålkvalitén var alldeles för låg och riskerade att gå av.
Svarvat ny drivaxel. Utgångsämne 32 mm centerlesslipad axel av maskinstål i bra kvalitet. Kommer att fräsa 27 mm sexkant där drivhjulen ska sitta. Axeldiameter 27 mm, hålborras med 16 mm långborr.
Svarvat ny drivaxel. Utgångsämne 32 mm centerlesslipad axel av maskinstål i bra kvalitet. Kommer att fräsa 27 mm sexkant där drivhjulen ska sitta. Axeldiameter 27 mm, hålborras med 16 mm långborr.
Senast redigerad av en moderator:
Länkar bilder från facebookgruppen om någon är intresserad att se fler byggen av olika konstruktionslösningar ;-)
Senast redigerad av en moderator: