Det beror helt och hållet på vilket driftförhållande det rör sig om (tomgång, delgas, fullgas osv), om motorn är varm eller kall mm.
Men det är ganska opraktiskt att tala om AFR, de senaste 20-30 åren har man istället brukat tala om lambdavärde (åtminstone i Europa och Japan, en del konservativa amerikaner har dock hållit fast vid AFR långt fram i tiden). Lambda = 1 innebär ju att det går exakt jämnt ut med bränsle och luft, det finns varken överskott eller underskott på bränsle. Om bränslet är bensin så motsvarar det AFR ungefär 14,7 (om man räknar på vikt, alltså 14,7 g luft på 1 g bränsle). För andra bränslen, som t ex har annat förhållande mellan kol och väte eller där syre alternativt inerta beståndsdelar ingår, så kan det vara helt andra AFR-värden som motsvarar lambda = 1.
Rent allmänt kan man sikta på lambda ungefär lika med 1 vid tomgång, något magrare vid delgas och, i synnerhet om det är en hårt pressad motor och ett bränsle med dåliga kylande egenskaper, något fetare vid fullgas.
Utgår man från bensin kan man t ex säga att E85 kräver mindre fullgasanrikning medan LPG och biogas av god kvalitet kräver mer fullgasanrikning om inte kolvtopparna ska få det för hett om öronen.
Kör man på gengas, orenad biogas eller något annat bränsle med mycket inerta beståndsdelar brukar det inte behövas någon fullgasanrikning alls, snarare tvärt om - motorn kyls varken bättre eller sämre för att blandningen är magrare eller fetare, och ofta får man faktiskt maximal effekt vid en något mager blandning. Får man värmeproblem på ett sådant bränsle går det inte att åtgärda genom att ändra bränsleblandningen utan då återstår bara att minska effektuttaget.