Förgasare

Andreas

Välkänd medlem
1 jan 2000
134
0
6
Östersund
Visit site
Har några frågor. Vad gör de olika sakerna i förgasaren, nål, luftskruv, bestyckning m.m. Och till sist reedventiler och rave ventiler, vilken är dess funktion?
mvh
 
H

hjälpsam kanske

Nål. Då förutsätter jag att du menar trottelnålen.
Den har till uppgift att ge rätt bränsle/luft-blandning i mellanregistret. Från ca 1/4 gas till ungefär halv gas.
Upp till 1/4 gas hjälper lågfartsmunstycket motorn att få blänsle, tillsammans med trottelnålen.
Från halv gas och uppåt så är det högfartsmunstycket så ser till att motorn får rätt bränsleblandning (luft/bensin), då är det trottelns läge som styr hur mycket luft som kommer genom förgasaren.

Den andra nålen är flottörnålen. Den har till uppgift att öppna och stänga bränsle tillförseln in i förgasarens flottörhus. bränslet kommer från bensinpumpen. Fel nivå i flottörhuset medför att förgasaren flödar om flottörnålen inte stänger och om den stänger för tidigt så får man för lite bensin i förgasaren med motorras som följd.

Luftskruven kan man justera luftmängden på lågfart med. Upp till 1/4 gas. Detta för att trotteln inte ger rätt mängd luft. Då den är stängd. Då måste man kompensera med luftskruven.

Bestyckningen sitter i storleken på låg respektive högfartsmunstycket.
Större storlek ger mer bensin och naturligtvis motsatt verkan om man minskar storleken.
Detta har MYCKET stor betydelse om motorn ska gå bra. Här spelar många olika faktorer in.
Luftfuktighet, lufttryck, höjd över havet=lufttäthet och syrehalt i luften samt lufttemperatur.
Med god syrehalt och lämplig temperatur (-5 grader) hög luftfuktighet och högt lufttryck.
Dessa förutsättningar har man ibland vid havsnivå sent på vårvintern en tidig morgon när solen skiner. Då kan man nästan köra på vilken bestyckning som helst.

Jag man kan nästan köra på obóy. För såna dagar finns nästan inte. Nä. Det var ett skämt.

Åker man då upp till fjällen ca 1000 meter över havet så kommer skotern att få för mycket bränsle allt eftersom man kommer högre upp. Då måste man bestycka ner förgasaren för att kompensera det sämre lufttrycket och syrehalten samt den torrare luften.
Detsamma gäller om man förändar motorn. Trimmar. genom portning eller om man monterar en annan pipa. Då måste bestyckningen justeras för den nya motorns effekt.

Reedventilerna har till uppgift att öppna och stänga tillförseln av bränsle/luft-blandningen in i vevhuset på motorn. Ju snabbare reedventiler man har dess bättre bottenvrid får man i motorn. Dessutom ökar fyllnadsgraden i vevhuset på höga varv. Originalreeds har sämre spänst är eftermarknads reed som ex.vis V-forse reeds. Därmed är originalreeds inte lika snabba.

RAVE ventiler/portar: Dessa sitter endast på motorer från Rotax. På andra märken heter dom annat. YPVS på Yamaha. VES på Polaris och APV på Arctic Cat.
Dom har dock samma uppgift.
Det är en ventil som stänger avgasporten några millimeter i överkant. För att minska portiden på avgasporten vid låga varv. Detta för att man inte ska tappa effekt och vridmoment.
Om du trimmar (portar) så flyttar du vridmomentet uppåt i varvtalsregistret. På en motor UTAN dessa avgasportar. Så medför portningen.
Att du istället för 4000 rpm i inslagsvarv på variatorerna så måste man ha kanske 5000 rpm. Men då varvar motorn också ca 1000 varv mer på slutet. Vilket ger mer effekt.
Dessa avgasportar ser till att du behåller dom låga inslagsvarven. Men samtidigt har man mera varv på slutet. (Det bästa av två världar)
Ventilen öppnar upp avgasporten allt eftersom varvet ökar på motorn.

Hoppas du fått lite info iallafall.
Att du ska förstå helheten genom att läsa denna text är nog inte alls säkert.
 

Attachments

torbjorn

Välkänd medlem
1 jan 2000
2.526
9
38
Sundsvall
Ett tillägg:

Det är inte alla tvåtaktsmotorer som använder reedventiler för att ta in bränsleluftblandning i vevhuset.
På äldre motorer är s k kolvstyrt insug vanligast, man låter helt enkelt undersidan av kolven täppa igen insugningsporten till vevhuset.

Vissa motorer, speciellt 2-cylindriga Rotax, har slidmatning med en mekaniskt driven roterande slidventil som gör samma sak.

Men reedventiler kan man nog betrakta som standardlösning sen 10 år eller så.

Nackdelarna med kolvstyrt insug är att det blir så liten tid under varje varv som porten står öppen, och att det kommer att blåsa tillbaka genom förgasaren just innan porten stänger. Om man kör en sån motor utan luftburk brukar man märka att det stänker en hel del bensin ur förgasarna. Den korta öppningstiden gör att en sån motor kräver större förgasare för en given effekt än om insuget är ordnat på annat sätt. Och onödigt stor förgasare innebär dålig precision i bränsleblandningen vid delgas.


En intressant sak: Gamla tändkulemotorer är ju en typ av tvåtaktsmotorer. Där användes också kolvstyrt insug från början, men man gick snart över till reedventiler. Den sista svenska tillverkaren gick över 1905 och resultatet blev fördubblad effekt utan att något annat ändrades på motorerna!
Märkligt att den lösningen hängde kvar 80-90 år längre på skotermotorer...