Skoterleder i Piteå Kommun-Nasaleden, Kust till Fjäll

Lynxfun

Välkänd medlem
2 feb 2009
2.926
2
36
Norrbotten
Har kan vi skriva och tipsa om de skoterleder som finns i klubbens område
I denna tråd avhandlar vi Nasaleden, tipsa gärna om platser på vägen som är värda ett besök

Re "Beretta", tar nog längre än 21 timmar att hitta nyckel ut ur garderoben:)
 
Last edited:

Beretta

Välkänd medlem
11 okt 2006
5.516
32
48
Sv: Skoterleder i Piteå Kommun

Lynxfun; du verkar vara ensam på detta forum... :D

(Skojja lite..;) )
 

Lynxfun

Välkänd medlem
2 feb 2009
2.926
2
36
Norrbotten
Nasaleden

Historien om Nasaleden http://www.pssk.se/default.asp?m=14&s=26&w=historia
Den börjar faktiskt redan 1634. Det var det året lappen Peder Olofsson och “diamantbrytaren” Jöns Pedersson från Piteå upptäckte silverförekomster på det avlägsna Nasafjäll nära den norska gränsen. Då ryktet om silver-fyndet nådde fram till de styrande i Stockholm, väcktes stora förhoppningar till liv. Sverige var vid denna tid inblandad i krig och konflikter ute i Europa och var svårt skuldtyngt och hade stora svårigheter att få nya lån, så denna nya fyndighet fick kronan beviljat nya lån på 300 000 riksdaler. De två upptäckarna av fyndigheten fick som belöning skattefrihet för var sitt hemman på 8 daler.
Det var ett enormt projekt som inleddes, man skall då även betänka att landet här uppe ej heller var det minsta koloniserat när detta arbete drogs igång, utan att det var bara oändliga vildmarker som möte människorna och satte alla inblandade på hårda prov och svåra umbäranden. Det fanns således inte något som helst vägnät här uppe i inlandet, ja inte ens något som kunde kallas “kostig”, utan allt fick anläggas från början.
Redan sommaren 1635 kom brytningen igång. Man hann även med att uppföra en smälthytta nere vid Silbojokk innan vintern kom. Då gruvan låg på gränsen mot Norge så hade det naturliga varit att man anlagt en utskeppningshamn i någon norsk fjord som bara fanns några mil bort (Rognan). Men vid denna tidpunkt hade vi som sagt var ej dom bästa relationer med våra grannar i väster. Så det enda alternativ som återstod var att transportera ner malmen ner till bottenviken, en sträcka på ca. 40 mil. Och det anlades därför en utskeppningshamn vid Öjebyn. Det blev lappfogden Olof Jonsson, Piteå som fick till uppgift att ordna denna första “Silfverväg”, eller “Kristina-vägen” som den officiellt fick heta efter drottning Kristina. Det var ett stort arbete som drogs igång och denne Jonsson måste nog ha varit rätt man till detta arbete, för redan innan sommaren 1635 så var sträckningen av vägen utstakad. Över dom myrar man passerade anlades det sk. Kavelbroar. Dessa broars konstruktion bestod av en mängd runda eller kluvna tallar, 10 till 20 cm i diameter vilka kapades i tvåmeterslängder och lades på tvären i färdriktningen. Längden på de återfunna kavelbroarna varierar mellan 20 till 1500 meter.

Nasa silvergruva blev aldrig den tillgång för Sveriges ekonomi som de styrande hade hoppats på. Gruvan drevs fram till 1659, då brytningen fick ett hastigt slut morgonen den 15 aug. då en Dansk här anföll gruvan och plundrade den på allt av värde och brände ner alla byggnaderna. Under denna korta epok så utvanns det totalt 833 kg silver ur Nasafjäll. Efter denna attack så ansågs det inte vara värt mödan att bygga upp den dåligt inkomstbringande gruvan igen. Men efter 110 år så startades gruvdriften upp igen men det är en annan historia.
Man känner historiens vingslag, när vi nu över 350 år senare kan färdas efter denna historiska led, Tankarna går då tillbaka till dessa män, som fick offra och försaka så mycket, ja en del till och med sitt liv, för att denna malmled rakt in i ödemarken skulle bli till verklighet. Det var med allt detta arbete i ryggen som dom inblandade Snöskoterklubbarna längs leden kunde förverkliga den 40 mil långa skoterleden från kust till fjäll, tvärs igenom vårt land upp till Norska gränsen. Efter en hel del arbete, men bara en bråkdel av vad som lagts ner tidigare i historien så kunde skoterleden till slut invigas den 20 Mars 1993. Leden fick namnet Nasaleden.

I framtiden hoppas vi att leden skall kunna fortsätta in i Norge och att man då skall kunna ta sig med Snöskoter ända fram till Atlanten, ett mål som säkert även hade varit uppskattat om möjlighet hade funnits av dom människor och djur som arbetade med malm transporterna från silvergruvan, men som då istället tvingades att ta malmen den långa och strapatsrika vägen ner till Öjebyn vid Bottenviken.

Sagor och sägner från Nasaepoken
Under dessa gruvepoker så har det skapats en massa sagor och sägner, en del av dessa kan du ta del av i den bok om “Kristina-vägen” som Lars Lundberg gett ut. Lars som på sin fritid, forskade om Nasaepoken och letade fram den gamla sträckningen, har tyvärr gått bort, men hans enorma arbete lever kvar.

När man idag kör Nasaleden från Arvidsjaur ner mot Pjesker så passerar man en del av dessa historiskt intressanta platser. Den första sägnen handlar om skotten i Fastepuolda (Lappskottbacken) som man kommer till efter ca 10 km. färd ner mot Piteå. Förr i tiden hade staten män anställda som drev in skatt av befolkningen och som kallades Birkarlar. Dessa birkarlar hade kommit hit upp till Piteå Lappmark för att driva in skatter av nybyggare och lappar. Men när lapparna vid Kaskerströmmen (nuvarande Mellanström) vägrade att betala skatt så låstes de in i lappkyrkan som enligt sägnen låg vid denna plats. Birkarlarna tände sedan eld på kyrkan varvid dom inlåsta människorna brändes levande, därefter stal dom de innebrändas tillhörigheter. Som hämnd ordnade de överlevande släktingarna ett uppbåd som lade sig i bakhåll vid Fastepuolda och dödades samtliga birkarlar, den enda som skonades var prästen, tack vare att han hade försökt varna lapparna för vad som skulle ske. Det är från denna händelse byn Lappskottbacken som ligger ca. 2 km från denna plats fått sitt namn.

När man sedan fortsätter österut så kommer man efter ytterligare 3 km fram till ”Suptallen”. Det är resterna av ett gammalt träd som bar på en mängd bomärken, de äldsta redan från 1600-talet.

Lappkyrkan brinner
Tyvärr så har många av tecknen försvunnit under de senaste årtiondena på grund av den naturliga nedbrytningen av ytveden. Suptallar fungerade som dåtidens rastplatser, och fanns invid vissa färdvägar, där stannade resenärer för att äta mat och kanske av namnet så tog man sig en liten färdsup.

Fakta och tips
På den del av sträckan som passerar Arvidsjaur kommun så finns det några för allmänheten öppna kojor och bakvardar. Öster om Arvidsjaur efter ca. 10 km så finns det 1 jaktkoja (Stekhuset) som lämpar sig för matrast inomhus när vädret är lite sämre. På samma plats finns det även en bakvard Väster om samhället uppe vid Vittjåkk och Stenträsket så finns det en mängd bakvardar och 2 kojor som står öppen för besökare. Den ena är uppförd av Arvidsjaurs SSF och står alldeles invid Nasaleden.

Uppe på Vittjåkk finns det även ett Cafe som har öppet under skidsäsongen (Feb. - April). Här kan man förutom kaffe och bröd äta en bit mat. Mer om Vittjåkk-Stenträskets naturreservat hittar du här.

Kartor
Det finns en Nasaledskarta ( i skala 1:500 000) att köpa, i den är lederna i regionen inritade samt telefonnummer till skoterservice, stugbyar mm. längs leden.

Suptallen
Denna karta finns att köpa på Turistbyråer och bensinstationer. Men Vi vill även rekommendera den Blå kartan (24J o 24I om du är i A-jaur) och Fjällkartorna som ett komplement, då dessa är på skala 1:100000 och därmed innehåller mer detaljrikedom. För dig som vill köpa Nasaledskartan över nätet till ett pris av 70:- + porto.

Dessa klubbar har byggt och underhåller Nasaleden Idag underhålls leden ideellt av Snöskoterklubbarna ända upp till fjälltrakterna där sedan Länsstyrelsens naturvårdsenhet tar vid. Då kommunerna längs leden har olika bidragsnivåer så skiftar därför ledens standard och skick av förståeliga skäl. Som du nog förstår finns det inga ekonomiska förutsättningar för att underhålla leden ända fram till Nasafjäll. Sista biten uppe på kalfjället till Nasafjäll prepareras därför inte, men skyltar och kryss ses över med jämna mellanrum av Länsstyrelsens naturbevakare.

Piteå Snöskoterklubb (Pssk) 0911-391 51 Roland Dahlqvist
Långträsk skoterklubb 0911-220143 Georg Johansson
Arvidsjaur Snöskoterförening (Assf) 0960-13664 Stig Larsson
Arjeplogs Snöskoterförening 0961-10509 Lennart Löfgren
Jäckvik Snöskoterförening 0961-21122 Olle Häggman
Välbma skoterklubb (VSK) 0961-50055
070-6880941 Kjell Marklund
Övre Laisdalens Turism 0961-23041 Jan Thorve

Vi vill här klargöra att klubbarna och myndigheterna ifrån säger sig allt ansvar vid färd över vatten. Dom ruskade isvägarna är endast att anses som rekommenderade leder över vattendragen, men samtidigt är dom de säkraste isöverfarterna.

Vad bör man tänka på ?

• är att denna led går igenom stora ödemarker med långa avstånd, därför är det av stor vikt att man förbereder sig väl innan avresan. Det går att få tag i bensin och övrig service med jämna mellanrum, den längsta sträcka utan möjlighet att fylla på bränsle är den mellan Arvidsjaur och Arjeplog en sträcka på 10 mil. Annars är det väl besörjt med bensinstationer, skoterservice och turistannläggningar längs leden.

• Telias GSM-nät fungerar faktiskt ganska så hyggligt i detta område bortsett ifrån fjällen, Comviq och Europolitans nät sisådär, Rekomenderas ej. Ett litet tips är att du tar med dig din GSM-telefonen även om din egen operatör ej har systemtäckning i dessa trakter, för det går faktiskt att ringa SOS via t.ex. Telias nät om du skulle hamna dåligt till. Det går dessutom att köpa ett Telia Refill-abbonemang och sätta in i din telefon, detta kan vara väl investerade pengar.

• Klubbarna har även uppfört raststugor på vissa platser längs leden, där man kan stanna till och rasta. Tyvärr så är det i det närmaste omöjligt att se till så vedförråden är fyllda, så räkna inte alltid med att du kan finna ved i dessa kojor, säkrast är att själv se till och ha med sig ved. Då även stugorna sköts om helt ideellt så underlättas städningen genom att du själv tar med dig ditt skräp.

• För dig som är fiske intresserad så passeras en mängd fina fiskevatten. Fiskekort går att köpa på dom större turistannläggningarna och turistbyråerna. Respektera dom fiskeförbud som privata arrendatorer har på sina vatten, då dom själva satsat tid och pengar så förstår man att dom vill ha dessa vatten för sig själva. Tänk på att man är skyldig att förvissa sig om att fiskevattnen man ämnar utnyttja är upplåtna.

• Slutligen är det klokt att i förväg ta kontakt med klubbarna längs leden för att få uppgifter om snötillgång, preparering mm. Detta är mest viktigt om du skall på tur tidigt på säsongen. Som tidigare påpekat så går leden långa sträckor i ren ödemark med ringa skotertrafik så leden kan vara ganska så svårframkomlig på vissa partier tidigt på säsongen. Men klubbarna har i regel hunnit ruskmarkera isöverfarterna och preparerat upp leden i slutet av januari månad.

(Denna historia och fakta har vi fått av Arvidsjaur skoterförening )

Sidan uppdaterad: 2010-01-19
 
Last edited: